Omvärlden och värderingar i förändring

När världen förändras på detta sätt förändras också människors prioriteringar. Behovet av trygghet, tydlighet och sammanhang ökar, liksom kraven på det som upplevs som äkta, begripligt och långsiktigt hållbart. Vi kan se hur förändringar i omvärlden får konsekvenser för resenärers vardagsbeslut och på sikt även i förändrade värderingar.

Bilden illustrerar hur förändringar i omvärlden får konsekvenser för resenärers vardagsbeslut och på sikt även i förändrade värderingar. Klicka på bilden för att se helheten.

I texten nedan berättar vi på vilket sätt de olika förändringarna i omvärlden påverkar oss och hur det visar sig i de beslut vi tar och hur vi också ändrar våra värderingar.

1. Förändringar i omvärlden

Ett normaliserat osäkerhetstillstånd

År 2026 präglas världen av osäkerhet, snabba skiften och ökade krav på anpassning. Det är inte en tid av akut kris, men heller inte av stabilitet. Osäkerheten har snarare blivit ett mer långvarigt tillstånd i människors vardag.

Geopolitiska konflikter, politisk polarisering, klimatförändringar och extremväder, ekonomisk försiktighet samt en snabb teknologisk utveckling bidrar till en samtid som upplevs som komplex, splittrad och mentalt krävande. För många framstår världen som mindre förutsägbar än tidigare.

Det här kan tolkas som att osäkerhet idag är ett permanent inslag i vardagen. Det gör att människor i högre grad söker trygghet, tydlighet och stöd i sina val.

Ett bredare oroslandskap

Över tid har också människors oro förändrats och breddats. Från att tidigare varit mer koncentrerad kring sin egna ekonomi, hälsa och klimat, rymmer orosbilden i dag fler dimensioner, som internationella politiska konflikter, global säkerhet, terrorhot samt frågor kopplade till information och teknik. Dessa frågor kompletterar, snarare än ersätter, den mer etablerade oron för inflation, hälsa och klimat.

Det här kan tolkas som att när oron i högre grad handlar om säkerhet och konflikter flyttas fokus från långsiktiga risker till upplevd otrygghet i nuet – det som kan påverka vardagen här och nu.

När information och teknik skapar osäkerhet

Ett tydligt inslag i dagens omvärld är att information i sig har blivit en källa till oro. Felaktig information och desinformation, liksom artificiell intelligens, väcker i dag större oro än flera mer traditionella samhällsproblem, såsom arbetslöshet, ökad digitalisering eller andra mer långsiktiga strukturella samhällsfrågor.

Detta kan tolkas som att oron inte i första hand handlar om teknik i sig, utan om tillit. När informationsflödet är konstant, snabbt och ofta motsägelsefullt blir det svårare att avgöra vad som är sant, vem som går att lita på och vilka beslut som är kloka att fatta. Osäkerheten flyttar därmed fokus från vad som händer till vad man kan tro på.

2. Konsekvenser för vardagsbeslut

Trygghet prioriteras före struktur

Ipsos visar att människors oro förändras över tid. Globalt väger oro för brottslighet och våld idag tyngre än oro för mer strukturella samhällsfrågor, såsom fattigdom, social ojämlikhet, arbetslöshet samt politisk och finansiell korruption.

Detta kan tolkas som att upplevd trygghet i vardagen har fått ökad betydelse i en tid präglad av osäkerhet. När tilliten till större system utmanas blir det som ligger nära och upplevs som möjligt att påverka själv en viktigare källa till trygghet. Fokus flyttas därmed mot det konkreta och hanterbara i vardagen, snarare än mot abstrakta och långsiktiga samhällsstrukturer.

Teknik på mänskliga villkor

Digitalisering och artificiell intelligens är i dag en självklar del av vardagen. Samtidigt är acceptansen för teknik i hög grad villkorad. Det handlar inte längre främst om funktionalitet, utan om hur tekniken upplevs i mötet med människor. Tekniken förväntas stötta och förenkla – inte skapa distans, otydlighet eller känslan av att ”bli hanterad” av system.

Detta kan tolkas som att tekniken behöver fungera mer som en service än som ett styrande lager. När digitala lösningar är intuitiva, situationsanpassade och lätta att förstå bidrar de till trygghet och kontroll. När de upplevs som opersonliga, påträngande eller svårbegripliga riskerar de istället att öka stress och mentalt motstånd.

Värde bortom pris

Även om inflationen har dämpats lever den ekonomiska försiktigheten kvar. Konsumenter använder i allt högre grad en tydlig värdekvation där tid, pengar och energi vägs mot varandra: är det här verkligen värt min tid, mina pengar och min energi?

Detta kan tolkas som att värde i dag definieras bredare än pris. Kvalitet, relevans och meningsfullhet får större betydelse, samtidigt som viljan att göra genomtänkta prioriteringar ökar. Resultatet är inte nödvändigtvis att människor väljer bort, utan att de väljer mer selektivt – färre val, men val som upplevs som bättre och mer värda att investera i.

3. Förändrade värderingar

När osäkerhet omsätts i nya värderingar

Den här utvecklingen leder inte till passivitet, utan till omvärdering. I takt med att osäkerhet blivit ett mer långvarigt inslag i vardagen blir människor mer selektiva och eftertänksamma i sina val. Tid, energi och pengar prioriteras tydligare och läggs i högre grad på det som upplevs som meningsfullt och relevant.

Detta kan tolkas som att anpassning till osäkerhet har blivit ett centralt förhållningssätt i samtiden. Det tar sig uttryck i att beslut fattas mer försiktigt, med större behov av trygghet, kontroll och färre överraskningar. Det handlar inte om rädsla eller avvaktan, utan om att navigera mer medvetet i en värld som upplevs som instabil och svår att förutse.

Hälsa och holistiskt välbefinnande (wellness)

I en tid av långvarig mental belastning omdefinieras också synen på hälsa. Stress och kriströtthet bidrar till ett ökat behov av balans, pauser och återhämtning. Fokus förflyttas från prestation och ständiga krav på förbättring till att sträva mot en mer hållbar livsrytm, där hälsa i högre grad handlar om att skapa förutsättningar för att fungera över tid, snarare än att pressa sig för hårt på kort sikt.

Detta kan tolkas som ett skifte mot det som ofta beskrivs som slow ambition – en motrörelse till överarbete, högt tempo och ständig prestation. Återhämtning, autonomi och livskvalitet prioriteras i högre grad, medan karriärtempo och yttre prestation får stå tillbaka. I detta perspektiv omtolkas även begreppet ”lagom”, från kompromiss till ett uttryck för en långsiktigt hållbar livsstil.

Hälsa fungerar fortsatt som en form av status, men i en ny tappning. Istället för att handla om yttre ideal eller kortsiktiga hälsolösningar kopplas välbefinnande allt oftare till balans, sömn och självinsikt. Att orka över tid blir viktigare än att prestera på kort sikt, vilket speglar ett bredare skifte i hur människor värderar välbefinnande i sin vardag.

Tillit, transparens och autenticitet

I en samtid präglad av osäkerhet och snabb förändring har frågor om tillit fått ökad betydelse. När information kommer från många håll och inte alltid går att lita på, blir det svårare att veta vad som är sant. Det skapar förvirring och gör det svårare att orientera sig.

Det här innebär att kraven på ärlighet, tydlighet och transparens har ökat. När mycket i vardagen upplevs som anonymt, tillrättalagt eller svårt att lita på, efterfrågar människor aktörer som kan hjälpa dem att förstå, välja och känna sig trygga. I det sammanhanget blir det lokala och nära viktigare. Det som upplevs som äkta, mänskligt och möjligt att kontrollera skapar lugn och ger en känsla av kontroll i en annars komplex omvärld.

Sammantaget utgör dessa omvärldsfaktorer den ram inom vilken människor i dag tolkar sin omvärld och fattar beslut. För att förstå resenärens drivkrafter räcker det därför inte att förstå världen omkring henne – vi behöver också förstå hur dessa villkor påverkar människors perspektiv, behov och inre resonemang. Det berättar vi mer om i kapitel 2.