Hoppa till innehåll
Två personer äter en varsin bulle till en kopp kaffe ståendes utomhus på en is i solen.
Foto: Håkan Wike/imagebank.sweden.se

Resetrend: Social Reconnection

När vardagen blir allt mer digital och bekväm hamnar gemenskap lätt i bakgrunden, trots att många vet hur viktig den är för att må bra. Semesterresor används därför i allt högre grad för att skapa utrymme för möten, tillhörighet och delade upplevelser – på ett sätt som känns tryggt, frivilligt och utan krav. Detta ser vi som ett långsiktigt skifte i hur resande används och därför som en tydlig resetrend: Social Reconnection.
Senast uppdaterad:16 februari 2026

Från ensam digital tid till meningsfull gemenskap

När vardagen blir allt mer digital har den meningsfulla sociala tiden minskat, dvs tiden då vi umgås och lär av varandra. Mycket av den sociala tiden sker istället via skärmar och skapar inte alltid samma känsla av sammanhang eller tillhörighet. Uppkoppling är lättillgänglig – men gemenskap är det inte alltid.

Samtidigt finns två motstridiga behov här. Många längtar efter kontakt med andra människor och gemenskap, men är trötta på krav, jämförelser och att behöva vara ”på”. Det skapar ett behov av samhörighet mellan människor som känns trygg, enkel och frivillig – där möten kan uppstå utan prestation.

I detta sammanhang växer resetrenden Social Reconnection fram. Resor används som ett sätt att bryta ensamhet och skapa gemenskap genom delade upplevelser. Det handlar inte om stora grupper eller en massa olika aktiviteter, utan om möten i lugn takt och på individens villkor.

Relationer och gemenskap får också en ny roll i synen på välbefinnande. Tid tillsammans upplevs allt oftare som en investering i det egna måendet – i livskvalitet, hälsa och känslan av att höra till. Resor blir därmed inte bara ett sätt att uppleva platser, utan också ett sätt att stärka relationer, gemenskap och känslan av att höra till.

Samma längtan efter sammanhang syns i ett ökat intresse för vardagsnära kultur, livsstilar och berättelser. Att få ta del av hur människor lever, umgås och skapar mening i sin vardag blir en ingång till både gemenskap och kulturell förståelse. Här finns också en tydlig nyfikenhet på den svenska livsstilen och de berättelser som speglar vardagsliv, värderingar och relationer – sådant som upplevs som mänskligt och lätt att relatera till.

Relationellt resande handlar om att dela tid och plats utan krav på ständig social interaktion. Gemenskapen uppstår ofta i det enkla: att göra något tillsammans, vistas i samma miljö eller dela en upplevelse – utan att behöva definiera relationen. På så sätt blir resandet en möjlighet till gemenskap, snarare än ett socialt projekt.

Detta är inte ett tillfälligt svar på ensamhet, utan ett mer långsiktigt skifte i hur sociala behov omvärderas. När meningsfull gemenskap inte längre tas för given får resor en ny funktion: att skapa sammanhang där människor kan mötas och känna tillhörighet – på ett sätt som känns tryggt, frivilligt och hållbart över tid.

Hur Social Reconnection kan omsättas i praktiken:

  1. Skapa gemenskap utan krav
    Utforma upplevelser där deltagande är frivilligt och avslappnat. Gemenskap ska kunna uppstå utan att gästen behöver vara social, aktiv eller ”på” hela tiden. Det ska vara okej att delta lite – eller bara vara med.
  2. Bygg sammanhang genom det vardagsnära
    Utgå från miljöer och aktiviteter som känns igen och är enkla att ta del av. Det vardagliga och mänskliga sänker trösklar och gör möten tryggare. Enkla aktiviteter, som lugna naturupplevelser eller gemensamma vardagssysslor, kan ofta skapa mer gemenskap än det avancerade.
  3. Låt delade upplevelser gå före gruppformat
    Fokusera på att människor gör något tillsammans eller sida vid sida, snarare än på organiserade gruppaktiviteter. Gemenskap kan uppstå genom att dela tid och plats – utan att behöva tillhöra en tydlig grupp eller delta på samma sätt.

Exempel på hur Social Reconnection kan ta form i erbjudande och marknadsföring:

  • Boenden som skapar naturliga möten, till exempel genom gemensamma måltider, delade utrymmen eller enkla rutiner – och som i kommunikationen betonar trygghet, frivillighet och låg tröskel.
  • Restauranger och måltidsupplevelser som uppmuntrar gemenskap, där långbord, gemensamma sittningar eller delade rätter gör det lätt att mötas – utan krav på att vara social. Miljön signalerar att det är okej att samtala, men också att bara vara.
  • Upplevelser och aktiviteter där människor gör något tillsammans i lugn takt, som att laga mat, vandra, bada, basta eller ta del av enkel kultur – med fokus på det gemensamma snarare än på prestation eller gruppkänsla.
  • Guidade sammanhang med låg social intensitet, där gäster kan delta på sina egna villkor och där det är tydligt att det är okej att både vara med och dra sig undan.
  • Erbjudanden som kommuniceras som en möjlighet till gemenskap och tillhörighet, snarare än som sociala aktiviteter eller organiserade gruppresor.

Nästa kapitel

Resetrend: Tech Harmony