Hoppa till innehåll
Små pajbitar fyllda med rom.
Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se
Artefakt

Varför är måltidsturism en strategiskt viktig fråga för Sverige?

Mat och dryck får allt större betydelse när resenärer väljer resmål. För Sverige innebär det möjligheter som sträcker sig långt utanför själva måltiden.

Senast uppdaterad:20 november 2026

Måltidsturism kan skapa möjligheter för turismföretag och livsmedelsproducenter, bidra till utvecklingen av platser i hela landet och samtidigt stärka både Sveriges attraktionskraft som resmål och bilden av Sverige internationellt.

Kort sammanfattning

Mat och dryck får allt större betydelse när internationella resenärer väljer resmål. På de nio marknader som Visit Sweden undersökt finns omkring 40 miljoner resenärer som ser god mat och dryck som en viktig eller avgörande anledning till att resa till Sverige. Efterfrågan är stor – och Sveriges styrkor ligger rätt i tiden.

Sverige har mycket av det som resenärerna söker. Lokala råvaror, natur, matkultur och berättelser om platsen möter ett växande intresse för autentiska upplevelser, gemenskap och en djupare förståelse för det lokala. Sverige har alltså goda förutsättningar att möta efterfrågan – men konkurrensen om de måltidsintresserade resenärerna är tydlig.

Och värdet stannar inte inom turismen. Ökad efterfrågan på svenska måltidsupplevelser kan skapa affärsmöjligheter för livsmedelsproducenter och andra lokala företag, bidra till utvecklingen av platser och regioner och stärka svensk mat och dryck internationellt. Det ligger i linje med ambitionerna i Livsmedelsstrategin 2.0, där svensk gastronomi, måltidsturism, livsmedelsproduktion och export är nära sammanlänkade.

Efterfrågan finns, Sverige har tillgångarna och resenärernas preferenser rör sig i vår riktning. Men svensk måltidsturism har ännu inte den internationella synlighet och position som motsvarar potentialen. Att minska det gapet kan stärka både Sveriges attraktionskraft som resmål och bilden av Sverige internationellt. Det är det som gör måltidsturism till en strategisk fråga för Sverige.

Mat och dryck får större betydelse för valet av resmål

Mat och dryck har fått en allt större betydelse för vart människor väljer att resa. World Food Travel Association (WFTA) uppger i Gastronomy Tourism Maturity Index 2026, med hänvisning till 2026 Food Travel Monitor, att 76 procent av resenärerna är starkt motiverade av mat och dryck när de väljer destination. Sex år tidigare var motsvarande andel 54 procent.

I våra målgruppsanalyser benämner vi de globala resenärer som lägger stor vikt vid mat och dryck som de måltidsintresserade globala resenärerna. För dem är måltiden en viktig del av resan, men intresset omfattar också natur, möten med människor och möjligheten att lära känna platsen och den lokala kulturen.

Det gör de måltidsintresserade globala resenärerna till en viktig målgrupp för svensk turism. Samtidigt arbetar många konkurrerande resmål aktivt med att utveckla och synliggöra sin matkultur som en del av reseanledningen.

Många resmål stärker sin position inom måltidsturism

Gastronomy Tourism Maturity Index 2026 från World Food Travel Association visar hur olika länder står rustade för att utveckla måltidsturismen. Etablerade matdestinationer som Italien och Frankrike ligger högt i indexet, samtidigt som länder som Japan, Thailand och Sydkorea har satsat långsiktigt på måltidsturism och gjort sina matupplevelser mer tillgängliga för internationella resenärer.

Sverige ligger på plats 23 och klassas som en ”Authenticity Guardian”. I den kategorin placerar WFTA länder med starka lokala mattraditioner och goda förutsättningar för matproduktion, men där tillgängligheten och den internationella kännedomen om matkulturen kan stärkas. WFTA lyfter bland annat svenska råvaror, mattraditioner och regionala matkulturer som styrkor. Sverige delar kategorin med bland andra Finland, Österrike och Nya Zeeland, länder som enligt rapporten prioriterar långsiktighet och lokal nytta framför kortsiktigt ökade besöksvolymer.

Samtidigt pekar WFTA på ett gap mellan Sveriges matkultur och hur tillgänglig den är för internationella resenärer. Rapporten sammanfattar utmaningen:

Authenticity is a competitive advantage only when it is visible.

Trender i tiden talar för måltidsturism

Förändringar i omvärlden påverkar vad resenärer söker och värdesätter. I Trendspaningar 2026 ser vi bland annat en ökad längtan efter återhämtning och närvaro, lokalt förankrade upplevelser och social gemenskap. Flera av de resetrender vi identifierat speglar de här förändrade behoven:

  • Soft Travel. Resenärer söker ett lugnare tempo, återhämtning och möjlighet att stanna upp och reflektera.
  • Local Trust. Resenärer söker tillit till det lokala och vill komma närmare platsens verkliga liv, människor och sammanhang.
  • Social Reconnection. Resenärer söker mänskliga möten och gemenskap som motvikt till en alltmer digitaliserad tillvaro.

Det ligger väl i linje med vad måltidsturismen kan erbjuda. Genom maten kan resenären komma närmare platsen – dess människor, råvaror, traditioner och berättelser – samtidigt som måltiden skapar utrymme för både gemenskap och närvaro.

Sverige har styrkor att bygga vidare på

Sverige har flera tillgångar som ligger väl i linje med vad de måltidsintresserade globala resenärerna söker. Lokala råvaror och mattraditioner, natur och berättelser om plats och livsstil skapar goda förutsättningar för måltidsupplevelser med tydlig koppling till platsen.

Även bilden av Sverige som matdestination har stärkts. I vår Brand Tracking har andelen på de fem undersökta internationella marknaderna som förknippar Sverige med ett ”spännande mat- och dryckesutbud” ökat från omkring 60 procent 2015/2016 till nästan 70 procent 2025.

Men utvecklingen är inte unik för Sverige. Även Norge och Finland har stärkt sin position inom mat och dryck, och skillnaderna mellan de nordiska resmålen är relativt små. Sverige har därför tillgångar att bygga vidare på, men behöver samtidigt bli tydligare med vad som särskiljer svenska måltidsupplevelser internationellt.

Stor internationell marknadspotential

Vår målgruppsanalys visar att det finns en stor internationell marknad för svensk måltidsturism. På de nio undersökta marknaderna finns omkring 80 miljoner globala resenärer som är intresserade av att resa till Sverige på semester. Hälften av dem, omkring 40 miljoner, ser god mat och dryck som en viktig eller helt avgörande anledning till en Sverigeresa.

De största grupperna av de måltidsintresserade globala resenärerna finns i USA, med 15,5 miljoner, Tyskland, med 11 miljoner, och Storbritannien, med 4,2 miljoner. Även Frankrike och Nederländerna har betydande målgrupper, med omkring 2,7 miljoner vardera.

Det visar att intresset för mat och dryck inte är begränsat till en liten grupp särskilt matintresserade resenärer. För en stor del av de globala resenärer som redan är intresserade av Sverige är mat och dryck en viktig del av reseanledningen. Tillsammans med Sveriges befintliga styrkor och de förändrade behov vi ser hos resenärerna pekar det på en betydande potential att utveckla svensk måltidsturism ytterligare.

Sverige uppskattas – men har lägre internationell synlighet

I Visit Swedens analys av digitala samtal om svensk måltidsturism är bilden av Sverige övervägande positiv. Under perioden 1 maj 2025–30 april 2026 stod matrelaterade teman för 26 procent av Sveriges turismrelaterade onlinekonversationer. Samtalen om svensk måltidsturism hade dessutom ett något mer positivt tonläge än för de skandinaviska och sydeuropeiska destinationer som ingår i jämförelsen.

Samtidigt är samtalsvolymen betydligt lägre än för etablerade matdestinationer som Italien, Frankrike och Spanien. Sverige ligger däremot på ungefär samma nivå som Norge och Danmark.

Natur, gemenskap och traditioner är framträdande i de positiva samtalen om svensk måltidsturism. Att plocka svamp och bär, laga mat över öppen eld och uppleva mat från havet är några exempel som lyfts fram. Även fika, smörgåsbord och julbord uppmärksammas – måltidsupplevelser där maten också berättar något om svensk kultur, gemenskap och livsstil.

Digitala samtal om svensk måltidsturism

Visit Sweden har analyserat hur svensk mat och måltidsturism diskuteras i digitala kanaler. Analysen bygger på omnämnanden i bland annat sociala medier och andra digitala plattformar och ger en bild av vilka upplevelser och teman som förknippas med Sverige, hur mycket de diskuteras och vilket tonläge samtalen har.

Under perioden 1 maj 2025–30 april 2026 omfattade analysen omkring 141 000 omnämnanden från drygt 54 000 unika avsändare i 179 länder. Omnämnandena genererade omkring 2,7 miljoner interaktioner.

Svensk mat kan få en tydligare internationell position

Den positiva bilden av svensk måltidsturism betyder inte att hela potentialen är realiserad. I vår analys av gästernas recensioner av restauranger och matrelaterade besöksmål får Sverige ett något lägre samlat betyg än de skandinaviska och sydeuropeiska destinationer som ingår i jämförelsen. Samtidigt visar analysen att det finns både styrkor och områden där svenska måltidsupplevelser kan utvecklas.

Mat är samtidigt ett område där Sverige kan stärka sin position. Sverige ligger på plats 13 av 193 länder i Global Soft Power Index 2026, Brand Finance, och rankas högt inom bland annat hållbarhet, tillit och attraktiv livsstil. I en fördjupad analys som Brand Finance genomfört för Visit Sweden framgår det att för Food the World Loves är positionen betydligt svagare. Sverige ligger där på plats 41.

Brand Finance pekar på möjligheten att använda Sveriges redan starka internationella anseende för att öka attraktionskraften som resmål. Genom att tydligare koppla svenska måltidsupplevelser till det som Sverige redan förknippas med, exempelvis natur, livsstil och kultur, kan maten bidra till att göra Sverige mer attraktivt och särskilja oss från konkurrerande resmål. Det är särskilt relevant eftersom länder som Italien, Frankrike, Spanien och Japan har betydligt starkare associationer till sin matkultur än Sverige.

Att utveckla svensk måltidsturism handlar därför om mer än attrahera resenärer. Maten kan också bidra till att stärka bilden av Sverige internationellt – genom att göra vår kultur, våra traditioner och vår livsstil mer synliga.

Måltidsturism kan skapa värden på fler områden

Måltidsturism kan skapa värden i hela livsmedelskedjan

Måltidsturism är nära kopplad till andra delar av den svenska livsmedelskedjan. När resenärer efterfrågar lokala måltidsupplevelser kan det skapa möjligheter inte bara för turismföretag, utan också för exempelvis livsmedelsproducenter, gårdsbutiker och andra lokala företag.

Den kopplingen lyfts också i Livsmedelsstrategin 2.0. Där är ökad svensk livsmedelsproduktion och export centrala mål, samtidigt som regeringen vill stärka svensk gastronomi och utveckla måltidsturismen. Strategin pekar bland annat på svenska råvaror och smakupplevelser som mervärden som kan bidra till efterfrågan på svenska livsmedel.

För måltidsturismen innebär det att värdet av en resa kan sträcka sig längre än till själva besöket. När internationella resenärer möter svenska råvaror, produkter och mattraditioner på plats får svenska företag samtidigt möjlighet att nå nya konsumenter. Måltidsturism kan på så sätt bidra till att göra svensk mat och svenska produkter mer kända internationellt.

Det ligger också i linje med regeringens ambition i Livsmedelsstrategin 2.0 att stärka marknadsföringen av svensk mat och dryck internationellt och positionera Sverige både som livsmedelsexportör och måltidsdestination.

Måltidsturism kan skapa värden lokalt

Det lokala är viktigt för de måltidsintresserade globala resenärerna. De vill uppleva den lokala matkulturen och smaka traditionell svensk mat och dryck. Intresset märks också i vilka upplevelser de efterfrågar, exempelvis lokala restauranger, matmarknader och gårdsbutiker.

Men intresset handlar om mer än själva maten. I Visit Swedens trendanalys av måltidsturism har vi identifierat ett ökat intresse för att förstå platsen och sammanhanget bakom maten. I trenden Lokalt 2.0 - Lokalvurmen fördjupas ser vi hur lokal mat får ett större värde när den berättar något om människorna, kulturen, traditionerna och livet på platsen.

Det skapar möjligheter för fler lokala aktörer att bli en del av upplevelsen. En måltidsupplevelse kan knyta samman exempelvis råvaror och producenter med natur, kultur och berättelser om platsen. På så sätt kan måltidsturism bidra till att skapa efterfrågan som kommer fler företag och verksamheter på platsen till del.

Måltidsturism kan därmed skapa värden på flera nivåer. Genom kopplingen mellan mat och dryck, lokala råvaror, människor, natur och kultur kan den skapa möjligheter för lokala företag och bidra till utvecklingen av platser och regioner. Samtidigt kan mötet med svenska råvaror, produkter och mattraditioner göra svensk mat och svenska mervärden mer synliga internationellt. På så sätt har måltidsturismen potential att bidra till lokal och regional utveckling och landsbygdsutveckling – samtidigt som internationella besökares konsumtion i Sverige kan bidra till svensk export.

Därför är måltidsturism strategiskt viktigt för Sverige

  • Efterfrågan är stor och matens betydelse ökar. Mat och dryck har fått större betydelse för valet av resmål och omkring 40 miljoner Sverigeintresserade resenärer på de undersökta marknaderna ser god mat och dryck som en viktig eller avgörande anledning till en Sverigeresa.
  • Sverige har styrkor som möter efterfrågan. Lokala råvaror, natur, matkultur och berättelser om platsen ligger väl i linje med resenärernas ökade intresse för lokala och autentiska upplevelser med tydlig koppling till platsen.
  • Det finns en internationell position att ta. Sverige har starka tillgångar och bilden av svensk måltidsturism i digitala samtal är övervägande positiv. Men Sverige har ännu inte samma internationella synlighet och position som etablerade matdestinationer.
  • Värdet kan nå fler än turismföretagen. Måltidsturism kan skapa efterfrågan på lokala råvaror och produkter och därmed möjligheter för livsmedelsproducenter, gårdsbutiker och andra lokala företag.
  • Det kan stärka platser och regioner. När mat och dryck knyts samman med människor, natur, kultur och berättelser om platsen kan måltidsturism bidra till lokal och regional utveckling och landsbygdsutveckling.
  • Det kan stärka Sverige internationellt. Måltidsupplevelser kan göra svensk kultur, livsstil och svenska produkter synliga för internationella besökare och därigenom bidra till Sveriges attraktionskraft och på sikt även skapa möjligheter för export.

Källor och underlag:

World Food Travel Association (2026). Gastronomy Tourism Maturity Index 2026. Internationell jämförelse av länders förutsättningar att utveckla måltidsturism. Innehåller uppgifter från 2026 Food Travel Monitor.

Visit Sweden (2026). Trendspaningar 2026. Analys av internationella resetrender och förändrade resenärsbehov.

Visit Sweden (2026). Brand Tracking. Löpande undersökning av hur Sverige uppfattas som resmål på internationella marknader. Resultat till och med 2025. Ej publicerat underlag.

Visit Sweden (2024). Målgruppsanalys av de måltidsintresserade globala resenärerna. Analys baserad på YouGovs undersökning av resenärer med intresse för Sverige på nio marknader.

Visit Sweden (2026). Analys av digitala samtal om svensk måltidsturism. Analys av digitala omnämnanden, samtalsvolymer, teman och tonläge under perioden 1 maj 2025–30 april 2026. Ej publicerat underlag.

Visit Sweden (2026). Analys av gästrecensioner inom måltidsturism. Jämförelse av recensioner av restauranger och matrelaterade besöksmål i Sverige och utvalda konkurrerande destinationer. Ej publicerat underlag.

Brand Finance. Global Soft Power Index 2026.

Brand Finance. Elevating Sweden’s soft power through tourism 2026, Visit Sweden. Ej publicerad.

Regeringskansliet (2025). Livsmedelsstrategin 2.0. Regeringens strategi för att stärka svensk livsmedelsproduktion, konkurrenskraft, gastronomi och export.

Visit Sweden (2026). Trender inom måltidsturism 2026. Trendanalys med fokus på utvecklingen inom måltidsturism, bland annat trenden Lokalt 2.0 – Lokalvurmen fördjupas.

Om projektet:

Visit Sweden har tilldelats i uppdrag av Statens Jordbruksverk att genomföra ett flerårigt projekt med syftet att öka kunskapen om måltidsturism och identifiera vad som krävs för att Sverige ska förbli en attraktiv destination för matintresserade resenärer. Uppdraget sträcker sig över perioden 2025–2027 och utgör en del av EU:s strategiska plan för att utveckla landsbygden.