Men för att ta vara på potentialen krävs mer än starka erbjudanden från enskilda företag. Det behövs också långsiktiga strukturer, fungerande samverkan och rätt förutsättningar för företagen att utvecklas.
Mycket talar för att svensk måltidsturism har ett bra läge att utvecklas vidare. Intervjuer med både företag och aktörer som arbetar med utveckling av måltidsturism visar vad som kan bidra till nästa steg – men också vad som i dag bromsar utvecklingen. Att utveckla svensk måltidsturism är också en fråga som uppmärksammas på nationell nivå.
Vision: ett gastronomiskt land i världsklass
I Livsmedelsstrategin 2.0 pekas svensk kvalitet och gastronomi ut som ett av tre fokusområden i strävan mot strategins mål: att öka den svenska livsmedelsproduktionen i stort.
Fokusområdet svensk kvalitet och gastronomi synliggör svenska mervärden, exempelvis ”unika smakupplevelser och råvaror som är svåra att ersätta med importerade substitut”. Regeringen avser också att ”underlätta för restauranger, kockar och andra aktörer att utveckla måltidsturismen” och vill bidra till att ”göra Sverige till ett land där mat och dryck inte bara är en källa till näring, utan i ännu större utsträckning än i dag också en njutning och upplevelse”.
I strategin framgår:
Livsmedelsstrategin 2.0 belyser flera av de frågor som påverkar möjligheterna att nå dit. Den understryker behovet av stärkt samordning på både strategisk och operativ nivå, ökat samarbete och stärkt dialog mellan aktörer. Strategin pekar också på fortsatt utvecklingspotential i det regionala arbetet och lyfter att regionala livsmedelsstrategier i vissa fall riskerar att försvåra länsöverskridande samarbeten. Samtidigt betonas vikten av att skapa goda villkor för företagen, så att det blir ”lönsamt, enkelt och attraktivt att starta, driva och vidareutveckla företag”.
Intervjuerna med företag och utvecklingsaktörer ger en tydligare bild av vilka förutsättningar företagen har – och vad som kan bromsa deras utveckling.
Småföretagande bygger stora delar av svensk måltidsturism
Att större strukturella förutsättningar inverkar på företagarnas möjligheter att utveckla sina verksamheter tydliggörs i intervjuer med tolv måltidsturismföretag i sju olika regioner och tio personer som på olika sätt arbetar med utveckling av måltidsturism i Sverige.
Intervjuerna visar att små företag har en viktig roll i svensk måltidsturism. Därför behöver utvecklingsarbetet utgå från företagens förutsättningar och behov.
Som Bianca Brandon Cox, varumärkes- och platsutvecklare med specialisering inom måltidsturism, uttrycker det:
”För att hela Sverige ska ses som en stark måltidsdestination behöver vi hjälpa de små och medelstora företagen att utvecklas. De är en viktig del av måltidsturismen, både genom de måltidsupplevelser de erbjuder och genom deras roll som kulturbärare som förvaltar och utvecklar platsens smaker, berättelser och kunskap.”
Många av företagen har både viljan och kvaliteten som krävs för att utvecklas, men begränsad tid och kapacitet gör det svårt att omsätta idéer och kunskap i praktiken. Det påverkar också vilken typ av stöd som är användbart. Generell information om internationella resenärer och marknader riskerar att bara bli ytterligare information att ta till sig. Företagen efterfrågar i stället konkreta och riktade råd som hjälper dem att prioritera och fatta beslut utifrån den egna verksamheten.
Intervjuerna visar också att utveckling inte självklart handlar om att växa mer. För vissa företag finns en oro för att en alltför stor anpassning till marknaden kan påverka det som gör verksamheten unik och autentisk. Utmaningen blir då att utveckla verksamheten och möta efterfrågan utan att förlora de värden som gästerna uppskattar.
Intervjuerna pekar sammantaget på ett antal hinder som kan bromsa utvecklingen av svensk måltidsturism. I följande avsnitt tittar vi närmare på vilka de är, hur de hänger ihop och vad som kan bidra till att minska dem.
Hinder 1: Brist på tid och resurser gör det svårt att lyfta blicken och prioritera
För små företag kan det vara svårt att hitta tid för att lyfta blicken från den dagliga verksamheten. Hur ser den egna konkurrenskraften ut? Och hur står sig en lokal, småskalig verksamhet på en internationell marknad? Elin Flyg, projektledare på Visit Värmland, förklarar:
”Många är solo- och småföretagare. Det är svårt att prioritera reflektion, uppföljning och fortbildning när man levererar här och nu.”
Intervjuerna visar att många verksamheter har vuxit fram ur det som redan finns på platsen – en råvara, en gård, ett kulturarv eller naturen – snarare än ur en ambition att skapa en turistverksamhet. Verksamheten har sedan utvecklats steg för steg, i takt med en ökad förståelse för exempelvis resenärernas behov och platsens potential.
Ulrica Björnhag, grundare och vd på kopensionatet Haghultkossorna, berättar:
”Vi tänkte inte att vi skulle arbeta dagligen på gården med besökare och ta emot gäster. I dag ser vi att vi är en viktig del av upplevelsen och behöver vara på plats, prata och berätta och ta emot gäster.”
Intervjuerna visar samtidigt att både företag och destinationer/regioner kan behöva stöd för att omsätta kunskap om den internationella marknaden i praktiken. För företagen kan det handla om att förstå vad som krävs för att ta steget från en lokal marknad till en nationell eller internationell, men också om att prioritera och välja bort för att skapa ett tydligare erbjudande.
Lena Weberbauer och Deniz Sentur – verksamhetsansvarig respektive restaurangchef på museirestaurangen Eld – berättar hur de gick från att brottas med lönsamheten till att få bättre fart på verksamheten efter att de valt bort den kostnadskrävande kafédelen, delvis tack vare ett ökat fokus på internationella gäster:
”Vi har märkt att de är mer villiga att spendera pengar. Vi har också haft tur med kronans läge. När amerikanska gäster kommer beställer de gärna tre rätter, ibland fler.”
Hinder 2: Brist på kunskap
För att nå internationella resenärer behöver företagen förstå vilka de vill nå och hur dessa resenärer söker inspiration, väljer upplevelser och bokar. Intervjuerna visar att kunskapen om olika internationella målgruppers drivkrafter, behov och beteenden ibland är begränsad. Erik Lindhe, turismchef i Nyköpings kommun, beskriver utmaningen:
”Få ser den utländska marknaden som den primära och jag tror också därför att det finns ganska låg förståelse generellt kring hur den globala resenären ser ut, så utifrån det tror jag att det finns en tröskel att närma sig det och jobba mer mot utlandsmarknaden.”
Här visar intervjuerna att destinationer och regioner kan spela en viktig roll. Det kan handla om att hjälpa företagen förstå var och hur olika målgrupper söker inspiration och bokar, vilka språk som är relevanta och hur bilder och innehåll kan anpassas för att nå rätt resenärer.
Även destinationer och regioner behöver kunskap om skillnader mellan olika internationella målgrupper. En bättre förståelse för deras drivkrafter och beteenden kan göra det lättare att avgöra vilka målgrupper som passar olika verksamheter och vilket stöd företagen behöver.
Frida Berglund, kommunikatör specialiserad på måltidsturism, förklarar:
”Ska jag välja en eller ska jag ha alla eller hur ska jag tänka? Där behövs coachning och guidning som är företagsspecifika och där kan regioner och kommuner spela en roll.”
På Camp Ripan i Kiruna har vd Frida Lind-Oja genom åren byggt upp kunskap om olika internationella målgrupper och hur deras intressen skiljer sig åt. Den kunskapen används i paketering och kommunikation mot den internationella resenären.
Hinder 3: Brist på samverkan och riktning
En enskild verksamhet är sällan hela anledningen till en resa. Intervjuerna visar därför att företagen behöver ingå i ett större sammanhang, där måltidsupplevelser kan kombineras med andra upplevelser på platsen. Här har olika samarbeten en viktig roll. Destinationer, regioner och andra offentliga aktörer kan skapa förutsättningar för företagen att utvecklas.
Som Lena Ryberg-Ericsson, ägare och vd för Köpings musteri, uttrycker det:
”Besökare vill sällan bara göra en sak. De vill hitta flera upplevelser i samma område. Samverkan behöver därför handla om mer än att bara känna varandra. Det behöver gå att bygga erbjudanden där flera aktörer tillsammans stärker destinationen.”
Intervjuerna pekar också på behovet av en tydligare gemensam bild av svensk måltidsturism och hur Sverige kan positioneras som måltidsdestination. Samtidigt behöver olika delar av landet kunna lyfta fram det som är unikt för den egna platsen.
Eva Jilkén, måltidsturism- och platsutvecklingsstrateg på Jilkén Nordic Food Tourism AB:
”Det handlar om att nå ut med ett budskap om Sverige som måltidsdestination och vad vi har för typ av måltidsupplevelser, som sedan kanske kan matchas av bolagen som erbjuder den upplevelsen, i den här fasen kan man göra en stor skillnad för bolagen.”
Även i intervjuer med svenska och internationella experter inom mat, dryck och turism framkommer behovet av att stärka Sveriges position som måltidsdestination. Flera experter pekar på att den internationella bilden av svensk mat inte fullt ut speglar bredden och utvecklingen inom den svenska matscenen. För att förändra den bilden lyfts behovet av ökad samverkan mellan nationella och regionala aktörer, samtidigt som olika delar av landet behöver kunna utveckla och synliggöra sina egna identiteter och berättelser.
Frida Berglund, kommunikatör specialiserad på måltidsturism, beskriver hur regionerna har blivit bättre på att tydliggöra vad som skiljer dem åt:
”Det är väl för att man har insett att man behöver konkurrera med varandra. Av de turister som kommer till Sverige så behöver man slåss lite om dem, och då behöver man sticka ut mycket mer. Men jag tror att man behöver bli ännu tydligare från regionernas håll, så att man som företagare vet hur man ska koppla på sitt företag.”
Att tydliggöra det egna erbjudandet behöver samtidigt inte stå i motsats till samverkan. Intervjuerna visar på värdet av nätverk där destinationer, regioner och företag kan dela kunskap och erfarenheter och hitta möjligheter att arbeta tillsammans.
Eva Jilkén lyfter fram det nätverk som fanns inom Måltidsprogrammet 2017–2022 som ett gott exempel på ett sådant samarbete:
”Då kunde vi sprida kunskap mellan varandra och se till att få ut den där. Men har man inte ett aktivt arbete eller ett nätverk så stoppas det upp. Jag tror också att det finns en stor bredd i det här avlånga landet och kunskapen finns på de regionala destinationerna.”
Hinder 4: Svag lönsamhet begränsar utrymmet för utveckling
För att företag ska kunna lägga tid och resurser på att utveckla verksamheten behöver det finnas en stabil ekonomisk grund. Intervjuerna visar att begränsade marginaler kan göra det svårt att prioritera sådant som produktutveckling, nya målgrupper och satsningar på internationella gäster.
Här kan företag behöva stöd i grundläggande affärsfrågor, exempelvis prissättning och lönsamhet. Kajsa Åberg, som arbetar med regional utveckling i Region Västerbotten, beskriver sambandet:
”Det är ju bara när man tjänar tillräckligt mycket pengar som du har sinnesron nog att sätta dig ner och tänka på produktutveckling.”
Intervjuerna visar också att företagen behöver kunna se den affärsmässiga nyttan med att rikta sig till internationella resenärer. För ett litet företag kan kostnaderna för en sådan satsning vara tydliga, medan de möjliga intäkterna och andra affärsmässiga vinsterna kan vara svårare att bedöma.
Frida Berglund, kommunikatör specialiserad på måltidsturism, beskriver betydelsen av att kunna visa att satsningen faktiskt kan löna sig:
Hinder 5: Kortsiktiga projekt gör det svårt att bygga långsiktigt
Intervjuerna visar att projekt kan skapa nya möjligheter, kunskap och engagemang i utvecklingen av måltidsturismen. Utmaningen uppstår när arbetet tar slut samtidigt som projektet. Strukturer och kontakter som byggts upp riskerar att försvinna och destinationer och regioner kan förlora kompetens. För företagen kan det innebära att det inte längre finns någon tydlig aktör att vända sig till för fortsatt stöd.
Flera av de intervjuade efterfrågar därför mer långsiktighet i utvecklingsarbetet. Samtidigt visar intervjuerna att stöd inte alltid behöver komma från en expert eller utvecklingsaktör. Nätverk och erfarenhetsutbyte mellan företag kan också skapa värde över tid.
Lovisa Ortvall, ägare av Eksgården, beskriver betydelsen av de nätverk som byggts upp på Öland:
”Vi hade inte kunnat göra den här resan utan alla samarbeten vi har på Öland. Öland är fantastiskt när det gäller nätverk och att jobba tillsammans.”
Destinationer och regioner kan bidra till att skapa förutsättningar, exempelvis genom att föra samman företag och skapa mötesplatser där de kan utbyta erfarenheter och idéer. För att dessa ska leva vidare behöver företagen samtidigt själva se nyttan och vilja engagera sig.
Preben Petersen, ägare av Tullhuset Restaurang Hönö Klåva, berättar hur deras samarbeten har vuxit fram över tid med företag som delar liknande värderingar och mål. Han betonar också att samverkan kräver ett eget engagemang:
”Man måste ta tag i saker själv. Man kan inte skylla på andra. Om man inte vill vara engagerad själv ska man inte samverka. Samverkan är ett merjobb som ger mer jobb, men det är också det som skapar resultat.”
Gemensamma utmaningar pekar på behovet av långsiktiga lösningar
De fem hindren visar olika sidor av samma utmaning. Företagens möjligheter att utvecklas påverkas inte bara av den egna verksamheten, utan också av de strukturer och samarbeten som finns runt omkring dem. Här finns också beröringspunkter med Livsmedelsstrategin 2.0, som bland annat lyfter företagens villkor, samverkan och fortsatt utveckling av det regionala arbetet.
Hindren hänger också ihop och kan förstärka varandra. Brist på tid och resurser gör det svårare att arbeta strategiskt, utveckla den digitala synligheten och nå nya målgrupper. Svag lönsamhet minskar utrymmet för utveckling och kan göra det svårare att engagera sig i samarbeten. Och när stöd och nätverk bygger på kortsiktiga projekt riskerar både kunskap och kontakter att försvinna när projektet tar slut.
Att svensk måltidsturism till stor del består av små företag är samtidigt en viktig del av dess potential. Många av de kvaliteter som efterfrågas av de måltidsintresserade globala resenärerna finns just i småskaliga och lokalt förankrade verksamheter, där mat och dryck knyts till platsen, människorna, naturen och den lokala kulturen.
Intervjuerna pekar därför inte på en enskild lösning. Företagen har olika behov och befinner sig i olika skeden. Men några behov återkommer: långsiktighet, tydliga roller, kunskap som går att omsätta i praktiken, samarbeten, fungerande nätverk och stöd som utgår från företagens egna förutsättningar.
Mycket finns redan på plats. Företagen har kvaliteten, berättelserna och upplevelserna. Utmaningen är att skapa förutsättningar som gör det möjligt för fler av dem att utvecklas, nå de måltidsintresserade globala resenärerna och bli en del av ett starkare svenskt måltidserbjudande.
Källor och underlag:
Artikeln bygger på kvalitativa intervjuer med turismföretag och aktörer som arbetar med utveckling av måltidsturism, kompletterat med expertintervjuer och nationella strategidokument.
Visit Sweden (2026). Kvalitativa intervjuer med tolv måltidsturismföretag i sju regioner. Intervjuer är gjorda av OTW och genomförda inom projektet Måltidsturism 2025–2027. Ej publicerat material.
Visit Sweden (2026). Kvalitativa intervjuer med tio aktörer som arbetar med utveckling av svensk måltidsturism. Intervjuer genomförda av OTW inom projektet Måltidsturism 2025–2027. Ej publicerat material.
Visit Sweden (2026). Expertintervjuer med nio svenska och internationella experter inom mat, dryck och turism, genomförda av Prime som underlag för en trendanalys om måltidsturism. Ej publicerat material.
Regeringskansliet (2025). Livsmedelsstrategin 2.0, särskilt avsnitt 3.3.3, Svensk kvalitet och gastronomi. Läs strategin.
Om projektet:
Visit Sweden har tilldelats i uppdrag av Statens Jordbruksverk att genomföra ett flerårigt projekt med syftet att öka kunskapen om måltidsturism och identifiera vad som krävs för att Sverige ska förbli en attraktiv destination för matintresserade resenärer. Uppdraget sträcker sig över perioden 2025–2027 och utgör en del av EU:s strategiska plan för att utveckla landsbygden.

